Med havskajak runt Skånska Kap

Med havskajak runt Skånska Kap

Kap Horn, Kap Farvel, Kap Agulhas. Det finns många välkända ”Kap”. De har inte sällan fantasieggande namn och förmedlar en känsla av äventyr och upplevelser. Ordet kap kommer från latinets ”caput” som betyder udde. Saltstänkta, vindpinade och avlägsna har de i generationer utövat en närmast skräckfylld lockelse på sjömän vare sig de har färdats med snabba clipperskepp från Australien till Europa eller i moderna tiders världsomseglande segelbåtar. Numera kan man relativt lätt besöka dessa platser och skaffa sig en egen uppfattning. Men varför gå över ån efter vatten, eller rättare sagt Kap?

Sveriges Kap Horn

Vårt eget ”Kap Horn” finns i Skåne! Det riktiga Kap Horn ligger på latituden 56 grader syd. Kullaberg i nordvästra Skåne ligger på 56 grader nord och är hårt utsatt för väder och vind. Självklart kan det inte mäta sig i vildhet med det riktiga Kap Horn. Men Kullaberg kan skänka mer än tillräckligt av äventyr och naturupplevelse. Och ett härligt sätt att uppleva detta är i en havskajak.

Att paddla havskajak har blivit en allt populärare fritidssysselsättning i Sverige och utomlands. Förutsättningarna att utöva denna sport är utomordentligt goda i vårt land. Många föredrar att paddla i skärgård men det blir allt populärare att paddla i öppet hav med fri horisont åt ena hållet och vår fantastiska kust åt andra hållet. Ett äventyr som ger både naturupplevelser och spänning. I havets vågor och dyningar av varierande storlek kan man öva både balans- och paddelteknik.

Kap Skåne

Hela Skåne kan liknas vid ett enda stort Kap, Sveriges sydligaste del som måste rundas vid en långfärd runt kusten. Men Skåne i sig bjuder på flera Kap, t.ex. Bjärehalvön, Kullaberg, Falsterbonäset, Smygehuk, Kåseberga, Sandhammaren och Stenshuvud. De är många de Skånska Kapen, fler än någon annan stans i vårt land på en så kort sträcka. Vid lugnt väder kan de flesta paddlare ta sig runt, men vid hårdare väder är passagerna rejäla utmaningar. Vi tror oss veta. Vi har prövat.

Bjärehalvön

Bjärehalvöns nordkust kan upplevas efter sjösättning i exempelvis Kattvik eller Torekov. Vid västlig eller nordlig/nordvästlig vind erbjuds fina mösligheter till surfing in mot sand- och klapperstensstränderna längs det två mil långa naturreservatet på halvön. Undvik de steniga partierna och grundflaken som ibland går långt ut i vattnet närmare Torekov. Kusten är särskilt dramatisk vid Hova Hallar med höga klippor som stupar brant i havet.

Kullaberg

Kullaberg utnämner vi till vårt mest spännande Kap. Stränderna är svåra att angöra. De få vikar och låga stränder som erbjuds längs den i övrigt klippiga kusten medger sällan helt riskfria strandhugg. Rekylerande vågor är ett annat moment att ta hänsyn till. Håll en bra bit ut från de branta klipporna även vid relativt lugnt väder. Vi vågar utlova en stark naturupplevelse. Man kan tro sig förflyttad till betydligt sydligare latituder med intensiv grönska och en dramatisk kust utöver det vanliga. Kullaberg är geologiskt en s.k. urbergshorst där högsta punkten reser sig 187 m.ö.h. Vattnet är klart, vegetationen ymnig, fågellivet intressant. Som kronan på verket reser sig längst ut på udden Kullens fyr, Nordens högst belägna fyrljus drygt 88 m.ö.h. Sjösättning kan ske i Arild eller Mölle.

Falsterbonäset

Falsterbonäset med Skanör/Falsterbo är Sveriges sydvästligaste udde. Hela udden är flack med långa sandstränder och ofta grunt vatten. Sjövägen ska två uddar passeras, Knösen i norr och Nabben i söder. Mellan dessa finns grunda laguner och våtmarker som är intressanta fågellokaler. Sjösättning kan med fördel ske i Falsterbokanalen dit man sedan återkommer efter att ha rundat näset i någondera riktning; en trevlig rundtur på c:a 25 kilometer.

Kåsehuvud

Redan från Ystad Saltsjöbad skönjer man i öster Kåsebergaåsen. Passagen av Kåsehuvud tävlar med Kullaberg i storslagenhet. Men här är det inte berg utan en sand- och grusås med branta, gräsbevuxna backafall ner mot strand och öppet hav. Överst på Åsen ligger skeppssättningen Ales stenar. Vår egen passage skedde vid sydvästlig vind knappt 10 meter per sekund. Liksom vid Kullaberg gäller det att ligga en bra bit från stranden för att undvika brytande vågor. Rekylerande vågor utgör här dock inte samma problem. Våra kajaker hann få in en hel del vatten innan vi nådde den lilla hamnen vid Kåseberga. Före hamninloppet finns en bra strand att landa eller starta vid. Lämplig mål- eller startplats åt andra hållet är Nybrostrands camping.

Paddelteknik i höga vågor och fisknät

Andra Skånska Kap av dignitet är Smygehuk, Sandhammaren och Stenshuvud. Dessa uddar har mer karaktären av utbuktningar längs en lång, jämn kustlinje. De ligger dock alla längs helt oskyddad kust. Några fiskare i Abbekås hamn lärde oss att ju längre åt ost och nordost man färdas längs skånekusten vid en given vindstyrka desto högre blir vågorna. Vår egen paddling längs sträckan tycker vi bekräftade detta. Oftast har man vågorna in från sidan. Vi försökte ligga utanför de brytande vågorna eftersom en våg som från sidan bryter över kajaken tar lätt tag i uppskjutande stäv och akter och kan välta hela ekipaget. Vanliga dyningar som ej bryter är lättare att hantera. Det kritiska ögonblicket är då bara passagen av vågtoppen, då inget stöd finns åt något håll för paddeln. Med god fart går passagen lättare. När man sedan sjunker ner i vågdalen kan man med fördel sätta paddeln i den passerande vågen och ”följa med” med paddeln som stöd tills hela vågen passerat. Håll utkik långt framåt efter ställen där vågorna ser ut att bryta ofta och väj i tid för dessa. Där är det oftast lite grundare. Tvära girar är riskabla i vågorna. I värsta fall kan det ligga stenar nära ytan. Var också uppmärksam på fisknät som ofta sträcker sig från stranden och flera hundra meter ut i vattnet. De är vanliga längs sydkusten. Att fastna med rodret i nätet i höga vågor innebär lätt kapsejsning. Och nätets ägare vill säkert ha ett ord med i laget. Hissa upp rodret eller gå utanför. Vid lugnt väder kan man ofta passera tätt intill stranden.

Sveriges sydligaste udde

Smygehuk, Sveriges sydligaste udde, är en flack sandudde med steniga stränder. Här finns hamn med serveringar och ett fint vandrarhem. Den gamla fyren på land är nedlagd och numera ett turistmål. Kapten brinks kajuta, ett litet museum intill vandrarhemmet, är sevärt. När vi besökte visade kaptenen själv runt och berättade.

Sandhammaren och Stenshuvud

Sandhammaren är Skånes sydöstra Kap. Fyren som ligger en bit upp på land är dock i fullt bruk. Den är en så kallad Heidenstamfyr, ritad och konstruerad av Verner von Heidenstams far. Som namnet anger rör det sig även här om en sandudde, om möjligt ännu flackare än vid Smygehuk. Båda dessa uddar kan man paddla nära vid lugnt väder men man bör hålla sig utanför de brytande vågorna vid hårdare väder. Stenshuvud är istället en urbergshorst och den sydligaste utlöparen av Linderödsåsen. Högsta punkt är 97 m.ö.h. Området är nationalpark sedan 1986 med en stor biologisk mångfald.

Lämpliga sjösättningsplatser är för Smygehuk Gislövs läge eller Smygehamn, för Sandhammaren Kåseberga eller Skillinge och för Stenshuvud hamnarna i Kivik eller Vik. Men alternativen är flera

Skånekusten är ett eldorado för havspaddlare som önskar en spännande omväxling till skärgårdspaddling. Paddlingen kan enkelt kombineras med lättillgängliga natur- och kulturupplevelser. Den skånska gästfriheten yttrar sig i form av en mängd små gemytliga restauranger, ofta med havets läckerheter på menyn, i snart sagt varenda liten hamn. Det mesta är nära i Skåne.