Konstnärerna Bruno Liljefors, Anders Zorn och Albert Engström, flygbaronen Carl Cederström, tidningsmannen Torsten Kreuger (bror till finansmannen Ivar) kan inte ha haft fel när de förlade sina jaktäventyr till Bullerö och skärgården runtomkring i början av förra seklet. Något speciellt måste ha lockat dom. Och mycket riktigt! Här avslutas ytterskärgården. Utanför i öster ligger havet öppet. Innanför avskiljer den breda Bulleröfjärden mot den inre skärgården. Västerut, långt in mot fastlandet och den inre skärgården skymtar Nämndös skogsridåer. Bullerö vilar i ensamt majestät i yttersta havsbandet. Bruno Liljefors jaktstuga belägen på en gammal slåtteräng och med en skymt av havet finns ännu kvar nu innehållande ett museum.

Start och mål: Brofästet vid bron över till Hölö strax söder om Stavsnäs. Parkering saknas. Bäst är att bli hittransporterad och hämtad. Ett alternativ är Björnö naturreservat eller Björkviks brygga vid sydspetsen av Ingarö.

Längd: 36 km

Svårighetsgrad: Medel. Vid blåsigt väder svår

Karta: Terrängkarta Södra Stockholms skärgård i skala 1:50 000.

Turen bjuder på: Ytterskärgård, museum om Bruno Liljefors, öppna fjärdar, öppet hav

För att slippa den täta båttrafiken vid Stavsnäs har vi sjösatt våra kajaker i sundet vid Hölöbron lite längre söderut. Vi paddlar genom en smal kanal söderut och rundar snart Hölös sydspets. Den stora vida Nämndöfjärden ligger öppen framför oss. Men vågorna går höga. Vinden är frisk och sydlig och båttrafiken är tät. Det är veckoslut i semestertid. Vår lilla grupp tvekar inför överfarten av fjärden. Vi driver med hjärtat i halsgropen längs Hölös branta och ogästvänliga klippkust. Vid kapsejsning finns ingenstans att gå iland. Vi hinner nästan halvvägs tillbaka till Stavsnäs innan vi tar mod till oss och i ett tillfälligt avbrott i båttrafiken i samlad tropp paddlar över Nämndöfjärden så snabbt vi kan. Vi håller ihop gruppen i första hand för att synas bättre men också för att ha beredskap för en s.k. kamraträddning om någon kapsejsar i den gropiga sjön. Munköns naturreservat på andra sidan fjärden tillåter ingen camping. Men på skären öster därom, t.ex. Limskären finns möjligheter. Vi tar oss nästa dag igenom det nästan igenvassade smala sundet mellan Söderholmen och Ladholmen. Via Aspöns nordspets, efter att ha rundat fågelskyddsområdet kring Stora Finnholmen, korsat segelleden norrut mot Sandhamn och tangerat Melskären, når vi nästa morgon den gamla boplatsen på södra delen av Bullerö. De gamla trähusen hukar tätt intill varandra under några höga lövträd bland klipporna innanför ångbåtsbryggan. Här bodde ursprungligen några fiskarfamiljer men nu huserar här tillsynsmannen. I husen intill erbjuds vandrarhemsboende för ett mindre antal gäster. För kajaker är bäst att gå iland i viken strax norr om ångbåtsbryggan.

Tillsynsmannens bostad vid Bullerö brygga.

Waxholm III bryter spegelvattnet

I väster ser himlen ut att mörkna hastigt. Vi tar det säkra före det osäkra, packar fort ihop våra pinaler och kryper ner i kajakerna för att snabbt ta oss tillbaka närmare innerskärgården före kvällen. Vi vill inte bli strandsatta här ute om det blir dåligt väder. Ljudet av en båtsiren får oss att titta upp och se ut mot fjärden. Sakta, sakta, som i ultrarapid, glider Strömma Kanalbolagets ”Waxholm III”-an in mot ön för att angöra bryggan. En nästan andäktig syn. Det är tyst och helt vindstilla. Vattnet ligger blankt och har en gråmelerad ton som sammanfaller med himlens. Den röda bården kring skorstenen är det enda som bryter av mot den grå färgskalan. Förutom en kajakpaddlare i röd flytväst som väjer babord hän. För en stund står tiden still. Förtrollningen bryts och vi hinner ta oss över Bulleröfjärden innan regnet kommer. Vi följer sundet mellan Kalvholmen och Långskär med ett rikt fågelliv upp till Melskären där vi övernattar på nytt.

När vi sedan återigen tar oss över Nämndöfjärden är all trafik som bortblåst. Låga moln med regnet bokstavligt talat hängande i luften, frisk vind och vanlig vardag är inte inbjudande för båtfolket. Men för oss är det prima förutsättningar- Det blir lagom varmt då vi hela tiden får jobba med armar och överkropp. Medvinden bjuder på åtskilliga surftillfällen. Och kanske framförallt, vi får ha skärgården nästan för oss själva. Skärgårdsdoktorns välkända båt är den enda vi sedan möter innan vi svänger in bakom Hölös norra spets och får lä hela vägen ner till brofästet där vi sluter cirkeln och är tillbaka vid utgångspunkten.

Bullerön är en knapp kvadratkilometer stor ö i Nämndö socken i Värmdö kommun och ligger längst ut i havsbandet i Stockholms skärgård. Ön är huvudö i Bulleröarkipelagen och ingår i Bullerö naturreservat som omfattar 900 öar, kobbar och skär med mellanliggande fjärdar. Reservatet förvaltas av Länsstyrelsen som har en tillsynsman på ön där det också finns ett vandrarhem. Konstnären Bruno Liljefors köpte Bullerö 1908 och gjorde ön till familjens sommarparadis. Varje sommar bjöd han dit celebra gäster vilket bidrog till att popularisera skärgården för Stockholms överklass. Sedan 1967 tillhör ön staten. På ön finns museum tillägnat Bruno Liljefors och naturstigar. Om du inte paddlar eller har annat flytetyg kan du ta dig hit med taxibåt från Stavsnäs. Sommartid körs två turer per dag. Bokning måste ske i förväg.

Muséet tillägnat Bruno Liljefors på Bullerö.

MS Waxholm III byggdes 1903 på Bergsunds varv i Stockholm för att trafikera Östgötaskärgården men inköptes 1908 av Waxholms nya Ångfartygs AB för att trafikera leden norrut mot Arholma och Öregrund. Albert Engström var en ofta sedd passagerare ombord. Fartyget deltog i det s.k. Blidösundskriget då olika rederier slogs om passagerarnas gunst. Under kriget var båten inkallad till Marinförvaltningen. Under 1950-talet var Waxholm III extrabåt i innerskärgården. Perioden 1964 – 91 låg fartyget som flytande grillbar i Vaxholm men renoverades och går nu i beställningstrafik i skärgården.

Olle Persson