Har du kapsejsat med din kajak finns det ett antal olika räddningstekniker att använda sig av. Gemensamt för alla är att du bör träna på att använda dessa så att du vet vad du ska göra och vad du klarar av om det till äventyrs blir ett skarpt läge. Har du kapsejsat bör du först bedöma om du kan ta dig iland utan större besvär. Bottnar du eller står på land löser du lätt problemen. Kan du inte göra detta kan du använda någon av de exempel på räddningstekniker som beskrivs nedan.

Roll

Den typ av självräddning som de flesta har hört talas om är eskimåsväng, eller som den vanligare kallas, roll. Den är spektakulär och rolig att behärska men kräver mycket övning. Inuiterna på Grönland, ofta kallade eskimåer, använde den för att klara sig vid kapsejsning utan att ramla ur kajaken då detta var livsfarligt på grund av det iskalla vattnet. Deras kajaker har en mycket liten sittbrunn skräddarsydd efter den som ska använda kajaken med mycket litet glapp mellan sittbrunnssarg och paddlarens kropp för att förhindra vattenintrång. Med en vispande halvcirkelformad rörelse från för mot akter, helst med paddeln över vattenytan, samtidigt som du böjer överkroppen kraftigt bakåt så nära och parallellt med kajakens akterdäck som möjligt kan du snabbt ta dig tillbaka till utgångsläget utan att ta dig ur kajaken. Det är till största delen en teknikmanöver utan att särskilt mycket kraft krävs. Men den måste alltså inövas väl och sitta i ryggmärgen om du ska kunna förlita dig på den.

Användning av flottör

En betydligt enklare variant av självräddningsteknik är att använda sig av en s.k. paddelflottör. Det är en uppblåsbar kudde som man kan ha liggande på akterdäck enkelt fastsatt i däckslinorna så att man lätt får loss den efter en kapsejsning. Den kan vara fylld med luft från början eller blåsas upp när den väl behövs. Efter kapsejsningen, där du flyter vid sidan av kajaken, vänder du denna rätt och lossar flottören från kajaken. Uppblåst dras den över ena paddelbladet, Andra änden av paddeln sticker du in under däckslinorna på akterdäck strax bakom sittbrunnen. Paddeln sticker då ut i rät vinkel från den rättvända kajaken där flottören vilar på vattnet. Du har då skapat en utriggad kanot. Glid/kläng upp på mage mellan paddeln och kajaken så att du kommer upp på akterdäck med överkroppen vänd mot aktern och kroppstyngden något ut mot utriggaren. Annars välter man lätt åt andra hållet. Stick ner fötter och ben i sittbrunnen och skruva dig runt och ner till rätt läge i sittbrunnen. Töm sittbrunnen på vatten med hjälp av en pump eller skopa som du bör ha med lätt tillgänglig. Är ni flera kan en kamrat med sin kajak staga upp ekipaget genom att ligga på motsatta sidan av din kajak och hålla emot i din sittbrunn. En flottör kan även användas om du tränar in eskimåsväng. Flottören sätts då på din paddel som därigenom ges extra lyftkraft. På vissa kajaker finns uttag på sidorna för att fästa s.k. Seawings i. Det är långsmala flottörer som fästs bakom sittbrunnen intill kajakens skrov som då får ökad stabilitet. De flesta kajaker saknar dock denna möjlighet.

Kamraträddning

Om flera paddlare hjälps åt när någon kapsejsar är den enklaste varianten av räddningsmanöver s.k. kamraträddning som i sin tur kan utföras i olika varianter. I sin enklaste form där du som paddlare fallit ur kajaken kommer kamraten till undsättning och man välter gemensamt den kapsejsade kajaken rätt samtidigt som man försöker tömma den på så mycket vatten som möjligt när den vänds rätt. Kamraten lägger sin kajak tätt intill och parallellt men med sin för vänd mot aktern på den kapsejsade kajaken. Denne lutar sig över den tomma kajakens sittbrunn och tar ett fast grepp med bägge händerna om sittbrunnens framkant. Tillsammans bildar kajakerna då en slags flotte som är stabil och inte välter så lätt. Du häver dig upp ur vattnet på mage på motsatta sidan av kajaken med huvudet mot aktern och tyngden mot kamratens kajak. Liggande på akterdäcker sticker du ner fötter och ben i din sittbrunn, glider ner med kroppen samtidigt som du vrider dig till rätt position. Resterande vatten i sittbrunnen töms ut med pump eller skopa medan kamraten fortfarande håller i din kajak. .  Är ni flera kajaker kan fler ansluta sig till flotten så att stabiliteten ökar.

Kamraträddning finns i flera varianter t.ex. där kamraten drar den kapsejsade kajaken uppochnervänd över fördäcket på sin egen kajak för att därigenom tömma den välta kajaken på vatten. Sedan läggs den välta kajaken intill kamratens och du passerar över dennes fördäck och kryper ner i din kajak. Detta är mer komplicerat än den enkla varianten och kräver mycket övning. En fördel kan vara att den välta kajaken snabbt töms på vatten.

(Kamraträddning)

T-räddning

En teknik som kräver samövning i förväg och måste gå snabbt är T-räddning. Har du vält hänger du kvar i kajaken uppochner och gör din kamrat uppmärksam på att du vill göra en T-räddning i samverkan med denne genom att dunka i ditt skrov eller ger en annan överenskommet signal. Förutsatt att kamraten finns nära och snabbt kan uppmärksamma din belägenhet lägger denne sin kajak i rät vinkel mot mitten av din kajak med stäven tätt intill. Du själv söker efter och tar tag i kamratens stäv och häver dig upp i rätt läge. Håll kvar taget i stäven tills du fått bra balans så att du inte snurrar över åt andra hållet vilket är lätt gjort. Fördelen med denna teknik är att den går snabbt, du måste ju hålla andan under vattnet, och att du inte behöver lämna kajaken utan kan lugnt paddla vidare. Men manövern måste gå snabbt, ni måste vara samövade, och i gropig sjö är det lätt att skada sig och kanske svårt att komma tillräckligt nära varandra.

(Erik demonstrerar T-räddning)

Bogsering

Vid bogsering vänds den välta kajaken först rätt och en lina fästs i fören på denna. Detta kan förberedas genom att alla i gruppen har en flytlina ihoprullad och fäst i fören i respektive kajak. Den som ska bogsera fäster linan runt sin kropp (eller i någon hake eller lina centralt och nära denne), dock så att linan lätt kan hakas av. Den som ligger i vattnet tar tag i aktern på sin kajak och hela ekipaget bogseras in till strand eller lugnt vatten. Viktigt är att linan lätt går att koppla loss och att den flyter så att den lätt fångas upp.

Paddeln bör fästas i kajaken

Välter du är det lätt att din paddel flyter iväg och kan bli svår att få tag på. Fäst din paddel med en  fånglina försedd med en karbinhake i kajakens däckslinor på fördäcket. Det kan också vara idé att ha med en reservpaddel om någon blir av med sin paddel eller den helt enkelt går av och inte går att bruka. Utan paddel är du väldigt utsatt för väder och vind.