Vad man har med sig på t ex en veckotur varierar från paddlare till paddlare, från miljö till miljö och från årstid till årstid. Det finns, som så ofta, inget absolut rätt eller fel. Jag har mitt sätt att paddla, och jag kan berätta ungefär hur jag gör, även om jag vet att andra gör helt andra prioriteringar. Inte ens när det gäller säkerhet råder det fullständig konsensus. Och än mindre om vilken mat som smakar bäst på skäret.

Några saker råder det dock ganska stor enighet om. Försök packa smart. Det betyder inte med nödvändighet lätt – du ska ju inte fjällvandra, bara kånka några saker från kajaken till lägerplatsen. Men gärna kompakt, och med tunga saker så centralt som möjligt, nära sittbrunnen. Hellre många små vattentäta påsar än få stora. Pressa luften ur dem så blir dom lättare att stuva. Tältet plockar du ur förvaringspåsen (som du lämnar hemma) och knölar in det i förpiken, men med en flik åtkomlig från packluckan, så att du lätt kan dra fram det.

Den vinproducent vars bag-in-box börjar läcka under transporten till butik blir inte långlivad i branschen. Detta innebär att påsarna, både själva plasten och kranen, oftast håller utmärkt kvalitet. Med andra ord: perfekta att använda som vattenpåsar i kajaken. Lite knepiga att fylla, men du slipper köpa dyra vattensäckar i sportbutiken. Själv har jag en camelback gjord för skidåkning som jag knappt har använt till det. Den brukar jag fylla med vatten, frysa in och sedan ha som kylklamp för färskvarorna de första tre, fyra dagarna och därefter som frisk och sval dricksvattenreserv.

För det är ju så. Saker kan ofta funka för mer än ett ändamål. Och som någon sa: om varje pryl kan användas till två saker behöver du bara hälften så mycket packning. Så det gäller att vara lite innovativ. Någon i gruppen har antagligen en bogserlina. Den kan vara till stor hjälp när man reser ett tält eller en tarp. Eller helt enkelt som tvättlina för att torka blöta kläder. En uppblåsbar flottör kan, lite beroende på utformning, dubblera som huvudkudde. Är det hårt på klippan? Sätt dig på flytvästen. Eller lägg västen på klippan under kajaken när du drar upp den på land (rädd om flytvästen? Ta en tångruska istället!). Tycker du att någon form av alkohol (givetvis bara på kvällen när man slagit nattläger) tillhör livets absoluta nödtorft så är whisky mer utrymmeseffektivt än vin eller öl. Och ljummen öl smakar ju sådär… Hårdkoka äggen hemma så sparar du bränsle. Och så vidare.

Ett kupoltält behöver inga pinnar i marken. Du säkrar det på klippan med stenar i hörnen. På klipphällen trivs inte fästingar och de moderna luftfyllda liggunderlagen är fantastiska (säger en som var med på sjuttiotalet!). Många rekommenderar en måttligt varm sovsäck i syntet som tål fukt. Jag är frusen och väljer dun – jag kryper ner om det är kallt och har den som löst täcke om det är varmt.

Jag har ljus, känslig hy, så hög skyddsfaktor, långärmat och hatt är självklarheter för mig. Hatten (second hand – bättre och snyggare än keps!) har stort brätte och givetvis band att knyta under hakan. Ylle på överkroppen – värmer även i fuktigt tillstånd, och luktar inte pyton efter två dar. En bit liggunderlag eller dylikt under fötterna i kajaken skonar hälarna under paddling.

Säkerhetsutrustning? Viktigt naturligtvis. Problemet är att listan kan göras hur lång som helst. En amerikansk bloggare fick frågan vad han hade för säkerhetsprylar i sin flytväst. När han räknat upp dem var min spontana fråga: flyter din flytväst?

Själv använder jag måttligt med säkerhetsprylar. Jo, jag vet – det här är kontroversiellt. Men hellre än att lusa ner kajaken med det senaste tekniska hjälpmedlen tycker jag man bör ha en mental beredskap, samt vana att använda den utrustning som finns. Inget ont om ny teknik – GPS har t ex gjort underverk – men den måste vara superenkel att använda: när man ligger i vattnet är det svårt att bläddra i instruktionsboken.

I en grupp om säg sex, sju paddlare bör det finnas åtminstone en bogserlina, en pump, en flottör och en eller ett par extrapaddlar. Själv har jag utöver flytvästen mobiltelefon i vattentätt fodral, en kompass av enklaste slag, kniv, tändare, cykellampor i plastpåsar, lite plåster och en rulle silvertejp. Den som vill kan fortsätta: ficklampa, paddelleash, nödsändare, visselpipa, walkie-talkie, nödbloss, nödraketer och vhf-radio.

Vi paddlar alla på olika vis. Somliga äter proteinpulver till frukost och paddlar längsta möjliga sträcka på kortast möjliga tid och kombinerar träningen med att få vara på sjön. Andra, som min kompis Johan, anser att livets högsta är en trerättersmiddag på en kobbe i havsbandet. Han har inte sällan grillen med sig ut (jo, hans kajak är större än min!). Det är svårt att ge råd som gäller för alla. Var du ska paddla är också avgörande. Ett par vänner till mig skulle paddla längs Norges kust och fyllde kajakerna med mat tills dom upptäckte att städerna – och därmed matbutikerna – i Norge ligger i havsbandet och inte långt in i vikarna som i Sverige. Det var aldrig långt mellan bunkringsställena.

Och vem har sagt att kajakpaddlare måste vara fanatiska renlevnadsmänniskor? Ta med det där lilla extra om du tycker att det förgyller tillvaron: en kladdkaka, en espressobryggare eller den lilla pluntan med ”osportdryck”. Eller varför inte Tomas Tranströmers samlade dikter i pocket?